Fyller man 30 får man äta vad man vill.

 

Min 30-års dag kom och gick. Och det solades. Och åts. Och hängdes. Min fina mamma (med lite hjälp av de övriga familjemedlemmarna) överraskade mig med heldagsevent på finaste huset (lånade, synd för den hade annars varit en mycket fin present) som råkade även ha finaste utsikten.

 

 

Efter en bilfärd (halvvägs med ögonbinda) så började vi med storbrunch.

 

 

Min bror mötte oss där med en hel del godsaker.

 

 

Och mormor kom i sin julaktiga solhatt.

 

 

Så drack vi jättemycket kaffe på terassen, som mamma här på bild.

 

 

Så blev jag mätt och fick vila mig vid poolen och läsa ett bra tag. Hängde runt hela eftermiddagen, badade i poolen och fick lite besök av familjevänner.

 

 

När det började bli mörkt så satt pappa på grillen och fixade fina teriyakimarinerade biffar.  Jag hade fått önska mig vad jag ville äta och tyckte det var passligt med hawaiiansk mat, som jag inte äter så ofta.

 

 

Vi åt min älsklingsrätt poke, tonfisksashimi med vitlök, salladslök, soya, olja, salt och peppar. Finns i många varianter och dagsfärsk i alla matbutiker.

 

 

Ingen fest har man utan Hawaiis svar till pulled pork, Kalua pig, som brukar tillagas under jorden på heta stenar. Men går även att köpa överallt, inte så praktiskt med en tillagningstid på 7 timmar.

 

 

Till det så åt vi även sötpotatis med smör och kokos. Sjukt gott!

 

 

Och det finns ingen middag utan poi, som är en grå pasta gjord av vatten och mosad tarorot. Vi åt en glass gjord på den samma i Shanghai där en kollega kommenterade smaken med ett ord: muggigt. Kan väl stämma!

 

 

Och tydligen så får man fira när man har nåt att fira!

 

 

Avslutningsvis blev det min favorit macadamianötsglass och lite kaffe på det. Så fick jag även det sista champagnen! Och det var den fina dagen. Tack till min fina familj för den!